Så, historien om Köttbulls-killen! För ett halvår sedan så skaffade jag Badoo. Ni vet, den där dejtingsidan? Jag hade börjat prata en hel del med en kille som heter Lucas. Han var trevlig, rolig och skrev ganska charmiga saker. Han hade fast jobb och ett eget företag vid sidan. Med andra ord så var han ganska bra på pappret ni vet! Han fick mitt nummer och vi pratade vidare där. Jag var ledig och hungrig när han smsade mig och frågade om jag ville åka till Väla (som är ett köpcentrum i helsingborg). Det var första gången vi skulle träffas. Det var inte direkt vad man skulle kalla för "dejt". Men vi bestämde att vi skulle äta först i alla fall. Det går ju inte att tacka nej till när man är både ledig och hungrig! Och en offentlig plats är ganska bra för att träffa någon man bara pratat med över internet. Man ska ju inte vara naiv.

 

Så vi möttes där, vid restaurangerna. Han såg inte riktigt ut som jag sett på bilderna, men ful kan jag inte säga att han var heller. Han föreslog en restaurang jag inte brukar äta på. För ovanlighetens skull blev jag glad över att prova något nytt. Jag lämnade min comfort zone utan att protestera. Bad call! Under tiden som vi stod i kö till att få beställa pratade vi, jag frågade honom vad som var godast. Planksteken eller kycklingspetten? Han kunde inte välja sin favorit. Vi kom fram till kassan och han beställde sin mat... och min. Jag förstod ingenting. Jag bara stirrade på honom. För han beställde varken plankstek eller kycklingspett till mig. Han beställde köttbullar med potatis och gräddsås. Det enda jag kunde tänka från den stunden var att denna Lucas, var uppenbarligen dum i huvudet. Att dejta var verkligen inte hans grej!

 

Vi fick vår mat och satte oss ner för att äta. Ok, dom var ganska goda. Men inget mäter sig med mat som serveras med bearnaisésås. Han pratade på om sina drömmar och till en början kändes hans drömmar ganska vettiga. Lite likt mina. Han ville öppna ett café. Det hade varit fantastiskt roligt att göra! Jag har alltid drömt om att öppna ett mysigt, litet café någonstans. Men det var inte riktigt så han tänkte sig sitt café. Det skulle vara ett café ute på landet, för mc-gäng. Och intill skulle han ha en verkstad. Snacka om att förstöra allt som är mysigt med ett café. Jag har en spontan känsla av att mc-gäng inte riktigt är en bra målgrupp om man vill sälja tårtbitar och cupcakes. Och det här med att ha en verkstad bredvid? Förstör friden helt! 

 

Jag tryckte ner vartenda liten bit av köttbullarna. Det var han som hade betalat, man ska ju inte vara otacksam. Jag satt där med mitt halva glas cola och han sa "ska vi gå?", reste sig och gick. Jag fick inte dricka upp min cola! Varför är människor så stressade? Jag tog mina grejer och mer eller mindre sprang efter honom. Han skulle köpa jeans och skärp. Han gick in i en affär, tog ett skärp och ett par jeans och betalade. Han ville inte prova, testa något nytt eller kolla i lite fler affärer. Han ville bli klar så fort som möjligt. Jag frågade honom om han aldrig gick runt och tittade i affärer i lugn och ro. Så dumt av mig att fråga! Då fick jag höra hela historien om hans före detta tjej, Louise. Välkommen till mitt liv Louise! Nu vet jag allt om dig. 

 

Jag kände verkligen att vad detta än var, så behövde det ta slut snarast! Jag berättade för honom att min buss hem snart gick och att jag var tvungen att gå. Han erbjöd sig att köra mig hem. Jag insisterade på att få åka buss hem. Men han insisterade också! Dumma människa, förstod inte hinten. Är det bara jag som känner att killar har lite svårt för det? Så, jag släpade mig till hans bil. Motviljan var så stor! Stämningen i bilen var sådär jobbigt plågsamt. Han sjöng lite tyst till radion och jag funderade på hur jag skulle slippa bli avsläppt utanför mitt hus. Mina bröder hade aldrig slutat håna mig efter en sån här "dejt"! Vi svängde in på området där jag bor. Jag bad honom stanna och sa att vägen byggdes om utanför mitt hus, så det var lättast att köra ut en annan väg, varpå jag pekade och var oerhört tydlig för att det inte skulle bli några missförstånd. Jag tänkte ge honom den klassiska vänskaps-kramen. Men han stirrade bara på mig som om han ville säga något. Jag frågade honom vad som var fel. Han svarade "Jag har med mig min gitarr, så jag tänkte parkera och följa med in". 

 

Jag var försatt i chocktillstånd. Vem säger så efter världens sämsta dejt? Köttbulls-killen försvann från kontaktlistan så fort jag lämnade bilen.

 

Johanna